efter 2 månader

Efter nästan 2 månader i de fria och modigast land har jag lärt mig två saker:
Kapitalismen är ett dåligt system. Innan jag kom hit tyckte jag att kapitalismen inte var så himla dåligt men efter att ha bott här ser jag alla svagheter. Min familj blundar helt för dessa svagheter (Micheal Moore är inte tillåtet i huset :P) Eftersom jag bor bland kapitalismens vinnare och har en vy över hela standen borde jag kanske tycka att det inte är så dåligt. Men faktum är att när jag bor här ser jag hur splittrat sämmhällethar blivit.
Det andra jag har lärt mig är att pengar inte gör en lyckligt. Detta låter väldigt ”cheesy” men det är sant. Jag ser på när det enda Loretta gör är att sitta i telefonen 24/7 (bokstavligt talat) – allt för att tjäna pengar. Hon pratar mer med hunden än med familjen. När jag först kom hit sa Cathryn att hon var tvungen att beställa tid för att träffa sin egen mamma. Jag tyckte hon överreagerat först men detta är helt sant. Alla i familjen är väldigt trevliga men relationen mellan dem är väldigt dålig. I kontrast med detta är familjen Looney. Gary Looney är ett riktigt baseball-fan och han har tagit med mig till Seattle och sett på baseball där två gånger. Han är inte särskilt rik men när jag pratar med honom förstår jag hur mycket rikare han är den familjen Cayton. De gör saker tillsammans och de behöver inte pengar för att vara lyckliga.
Andra random-saker som har hänt.
Vi spelade Monopol häromdagen. Det blev många paralleler till verkligheten. Jag fick t.ex. böter ifrån sjukhuset jag behövde betala. ”I’m not gonna pay this, This isn’t how we do it in Sweden”. Eller när Wendell fick mig i konkurs
”there’s got to me winners and loosers”
”Not where i come from”
Vilket alla tyckte var väldigt roligt.
I skolan sammlar vi ihop pengar till en person som har gått i skolan förut. Hon har nån sorts cancer. Tydligen har hon inte råd att betala räkningarna från sjukhuset. Helt stört imo. Om vi inte samlade ihop pengar så skulle hon inte få behandling från sjukhuset.